Österskär
Ett samhälle i förvandling
N-H Winblad
Österskärsrapsodi 1969
När man ser tillbaka på utvecklingen inom Österskär, framstår de första nybyggarna och exploatörerna som verkliga pionjärer. Från 1904 då den första sommarvillan kom till och till 1909 byggdes totalt ca 10 villor. Trots detta ringa underlag anlades bandelen Åkersberga-Österskär 1906.
De spårbundna kommunikationerna i dag, 60 år senare, har sedan dess förbättrats något bl. a. genom banans elektrifiering år 1938, men lönsamheten är dålig. Banan kommer dock att behållas åtminstone till dess att man får T-banan klar till Täby. Detta synes nu vara så mycket mer motiverat då järnvägen bidrager till en minskad bilström in mot och in i Stockholm.
Det är också intressant att se på pionjärernas nybyggen. Här är det i flertalet fall minsann icke fråga om några tveksamt utbyggda etappstugor, utan stora trävillor i två och tre våningar. De som flyttade ut till Österskär, måste ha varit helt övertygade om den i tomtförsäljningsannonserna utlovade "hälsa och kraft" som skulle komma dem till del genom tomtförvärvet. Redan då tycks man haft i tankarna att sommarvillan här ute så småningom skulle kunna bli pensionärshem. Man kanske kan våga sig på den teorin att många av de landsbor som flyttat in till huvudstaden innerst inne hade en längtan att återvända till naturen.
Tyvärr är det svårt att åstadkomma ett modernt samhälle med blandad fritids- och permanentbebyggelse. Förr fordrades det mindre befolkningsunderlag för exempelvis skolor och butiker och man kunde då acceptera en mer spridd och gles permanent bebyggelse blandad med fritidshusen.
Under 1920-talet hade Österskär sin egen skola i de byggnader som senare ändrades till pensionärshem. Under 30- och 40-talen fanns det som mest fyra livsmedelsbutiker, en järn- och färghandel, ett bageri och tre kiosker, nu finns det endast två affärer och en å två kiosker. Villaägareföreningens förvärv av en egen "Föreningsvilla" år 1926 är också ett uttryck för att underlaget ej behövde vara så stort för gemensamma anläggningar.
I den festskrift som Österskärs villaägareförening gav ut 1929 står det bl. a. att läsa följande om samhällets utveckling: "I våra dagar är nog Österskär i stort sett färdigkoloniserat och skulle alltså ha funnit sin slutgiltiga form". Mot detta uttalande som bakgrund kan det ha sitt intresse att se vad som hänt sedan 1929.
Österskär hade intill år 1930 byggts ut efter en plan som först upprättats för södra delen, "gamla Österskär" och sedan utvidgades att omfatta den norra delen, eller "nya Österskär". Planen blev fastställd av Kungl. Maj :t för hela området år 1930. Samma år fanns det 300 färdiga byggnader inom området och på planen redovisades ytterligare plats för ca 400 hus. (Se stadsplanekartan).
Under 40- och 50-talen började Åkersberga samhälle att byggas ut och därmed ökade kraven bl. a. på avloppsanordningar för denna permanenta bebyggelse. En huvudavloppsledning utfördes från Åkersberga genom hela Österskär ut till reningsverket vid Margretelund.